Behövs politik?

PRINCIPPROGRAMMET: Behövs verkligen politik? Behövs partierna? Ordet "politik" kommer av grekiskans ord för stadsstat, och har i västerlandets historia betecknat gemensamma angelägenheter för medborgare i en stad eller ett land. Politik innebär statskonst, det vill säga konsten att ta ansvar för, leda och försvara ett samhälle genom lagar och förordningar, myndigheter och rättsväsende.
ANETTE: Självklart behöver vi politik. Vi behöver olika partier.

PP:I vår tid handlar det om allt från vägar och skolor till relationer med andra länder. Gemensamma angelägenheter berör alla och allmän beskattning behövs för att finansiera dem. Visst förekommer det att politiska beslut fattas om sådant som mår bäst av att inte styras av politik. Därför behövs också politiska samtal och beslut för att avgränsa politikens område och inskränka den politiska makten.
ANETTE: Jag undrar hur vi gör medborgarna mer delaktiga i de beslut som vi politiker tar. För egen del handlar det om att inte krångla till det. Att man inte är politiker för att det ger självbekräftelse att stå i en talarstol.

PP: Allt är inte politik. Alla människor och alla naturliga gemenskaper ska ha frihet och rättigheter att fullfölja sina livsmål. Goda förutsättningar för ett levande civilt samhälle, vid sidan av det offentliga, är mycket viktiga. Människor ska bestämma över sina egna liv; familjer till exempel över sin egen barnomsorg; fackföreningar och arbetsgivare över sina verksamhetsområden och avtal. Politiker måste motstå frestelsen att i onödan lägga sig i. Politiken ska skapa regler, ramar och förutsättningar genom bland annat lagstiftning.
ANETTE: Nej allt är inte politik. Jag önskar att fler lade sig i vad politikerna diskuterar. Med dagens teknik är det möjligt att se kommunfullmäktigemöten på webben. Tom i efterhand. Här behöver vi tänka till och förändra.

PRINCIPPROGRAMMET: Religion är inte politik. Politik är heller inte religion.
ANETTE: Det är viktigt att komma ihåg detta.

PP: I många kulturer är emellertid religionen bärare av den människosyn och etik, som genomsyrar samhället. I det avseendet är i vår del av världen kristendomen den tongivande förmedlaren av den människosyn och de grundläggande värden, som motiverar mänskliga rättigheter och skyldigheter.
ANETTE: Såsom Buddismen eller annat kan vara det i andra delar av världen. 'Reilgionstankarna' / värderingarna är tradition/livssstil/levnadssätt i landet. Här gäller det att skilja vad som är vad.

PP: Det är emellertid möjligt att motivera människosyn och grundvärden med samma innebörd utan att referera till Gud eller den kristna traditionen.
ANETTE: JAPP

PP: På samma sätt är kristdemokratins etiska grund för politik oberoende av personlig trosuppfattning när det gäller livsåskådning eller religion.
ANETTE: Detta är viktigt att komma ihåg. Å det är ju även så att det finns troende personer i andra politiska partier oxå.

PP: Politiken rör människors gemensamma angelägenheter medan religionen dessutom rör människornas relation till Gud.
ANETTE: Tyvärr beskylls kristdemokratiska politiker eller väljare ibland för att åsikterna kommer från kyrkan. När det för de flesta kommer från personliga värderingar.

PP: Det finns således en distinktion mellan politik och trosliv. Samtidigt finns det alltid en risk att människor gör politik av sin religion eller gör religion av sin politik.
ANETTE: Här efterfrågar jag djupgående debattprogram. Tänk om Publikservice kunde lägga samma tid på detta som 'kandidatvalen' i USA tex.

PP: Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar kan engagera sig i hur skolan ska fungera: upprop kan göras om väginvesteringar och demonstrationer kan genomföras på gator och torg. ANETTE: JAPP, detta är ju alldeles utmärkt, då blir inte beslutsinformationen till politikerna media eller tjänstemannastyrd.

PP: Men alla berörda kan inte vara med och besluta om allt av gemensamt intresse.
ANETTE: Nej, det skulle ta rätt lång tid för beslut då.

PP: I moderna demokratier har vi valt att i allmänna val välja personer, som genom politiska partier representerar sina väljare, den representativa demokratin.
ANETTE: Hur skall partierna välja personer som representerar sina väljare?

PP: Partiernas roll är att utifrån sina värderingar väga olika intressen mot varandra och därmed att stå för en ansvarsfull helhetssyn.
ANETTE: En svår balans.

PP: De politiska företrädarna måste inse sina begränsningar och koncentrera sitt arbete på områden där dess värden och styrsystem behövs eller är överlägsna till exempel marknadens, det civila samhällets och familjens. Det innebär bland annat att säkerställa de långsiktiga spelreglerna för samhället.
ANETTE: Hur hittar vi dessa styrsystem?

PP: Kristdemokratin bildar front såväl mot anarki som mot alla slags totalitära tendenser. Anarkismen, som vänder sig mot alla former av offentligt styre och auktoritet, kan idag spåras i militanta rörelser till vänster, till höger och i vissa extremt liberala riktningar. Om majoritetsbeslut får legitimera brott mot mänskliga fri- och rättigheter inom västerländska demokratier är detta ett uttryck för ett totalitärt förhållningssätt.
ANETTE: Hur agerar vi när demonstratanter slår sönder skyltfönster?